Syftet med arbetet är att konstruera en vardaglig jacka som fungerar oavsett väder, genom att undersöka krav och behov, kartlägga tillgängliga metoder, samt möjligheter att enbart använda ytbehandling som regnskydd. Kraven ställs genom att studera litteratur, samt genom en enkätundersökning. Metoderna att uppnå vattentäta textilier kategoriseras i tre grupper; mikroporösa beläggningar och laminat, hydrofila beläggningar och laminat och väldigt tätvävt material. Dess egenskaper presenteras i rapporten, framförallt tätvävt material som visade sig vara det mest passande material för jackans syfte. Möjligheten att uppnå tillräcklig vattentäthet med enbart ytbehandling testades genom att behandla olika bomullstyger, med ytbehandlingar av olika substanser.

Vattentäthet och ?andning? är två eftersträvade komfortegenskaper hos funktionsplagg idag. Utveckling pågår kontinuerligt och nya material dyker ständigt upp på marknaden. Vattentäthet mäts vanligtvis genom hydrostatisk testmetod där resultatet visar de tryck i meter vattenpelare (mvp) ett material klarar innan 3 droppar tränger igenom dess konstruktion. Prestanda i mvp hos funktionsplagg kan idag sträcka sig till upp emot 30 mvp.

Rapporten innefattar en jämförande studie mellan olika typer av membran och beläggningar.Främst sker en jämförelse mellan materialens förmåga att andas. Vattentäthet testas på nyamaterial och efter olika sorters nötning så som martindale, flexing och tvätt för att få en ökadförståelse för materialen. Verktyget som används i studien för att mätaånggenomsläppligheten är hudmodellen. Resultatet presenteras med ett Ret-värde vilket är enförkortning på Evaporative resistance of a textile. Metoden används för att på ett bra sättsimulera hur huden svettas.Projektet har utförts på Swerea IVF som är ett forskningsinstitut beläget i Mölndal.Hudmodellen är en av de senaste stora investeringarna på Swereas textil och plast avdelning.Resultatet av studien visar att laminat andas bättre än beläggningar, dock har bärarmaterialetstor inverkan på resultaten.

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

I examensarbetet ÄGG har jag testat att anända en sökande och experimentell inställning till textila material och tekniker som utgångspunkt för att formge en kollektion plagg. Som inspitration och utgångspunkt för arbetet med material och teknik har jag använt mig av ägget, dess material och funktioner..

Syftet med mitt examensarbete var att få mer kunskap om konkreta material som behandlar multiplikation och division. För att få veta vilka konkreta material som finns att tillgå gjorde jag intervjuer med två lärare som fick beskriva vilka material de använder sig av. Jag valde att observera två elever enskilt då de löste de multiplikations- och divisionsproblem som jag hade designat för studien. Det jag fick ut av undersökning var att det finns många olika material som elever kan arbeta med samt att det är viktigt att de får möjligheten att arbeta med dessa material. Jag kom fram till att lärare bör vara medveten om i vilket område som materialet är bäst tillämpad och att elever behöver använda sig av konkreta material för att lättare förstå uppgiften.

Syftet med examensarbetet är att ta del av förskollärares åsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lärande, med fokus på ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material är material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, färg m.m.

Detta examensarbete omfattar produktutvecklingen av en komponent till en mätutrustning som ska mäta flytbarheten hos smält metall. Arbetet har utförts hos Bryne AB och har lett fram till koncept-, material- och tillverkningsförslag för komponenten. Arbetet har även utvärderat ett för gjuteribranschen nytt formmaterial som alternativ till dagens gjutsand. Tester har gjorts för att se om återvunnet (material x) går att använda som formmaterial till högtemperaturapplikationer..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas.

The purpose of this study was to examine how teachers act when it comes to play with constructions in preschool. The purpose was also to find out what kind of material the children have to work with and what they do with the things that the children made. The study was based on qualitative semi-structured interviews. Semi-structured interviews was choosen  to get out as much information as possible, with open questions in a semi-structured interview you can get the information that is relevant for the study. The results show that there are different kind of material available in preschool, but knowledge of the subject is missing and demanded by teachers. The material are pretty similar, some of the teachers use material from the forest while others don?t.

Under de senaste åren har intresset för användningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie är att ta fram och göra en jämförelse mellan lärare och elevers uppfattningar och åsikter angående användningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts på fyra lärare i Örebro samt deras klasser i årskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlättar lärandet, gör matematiken roligare och mer intressant, för många enligt både lärare och elever. Lärarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och då finns tillgängligt skiljer sig åt.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna läraren till att få reda på vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som låg till grund för studien var erfarenheter utifrån VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har påvisat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte arbetar med laborativt material. Därför förespråkar forskningslitteraturen inom detta område att lärare borde arbeta med laborativt material under alla åren i skolan.

In this final thesis a rough description of aluminium extrusion is made, the importance of temperature of both the raw material and the extruded profile for a good profile quality. The difficulty in controlling these temperatures are discussed and attempts to increase the control are described. The attempts are basically made by controlling the furnace that is heating the raw material. This is done in a manner that the raw material reaches its final temperature shortly before it is extruded. An IR-camera at the press can be used for profile temperature measurements.

I denna rapport behandlas frågeställningen: Hur kan man, med så få element som möjligt, skapa ett trovärdigt 3D-material; trovärdigt nog för att det ska kunna uppfattas som det verkliga material det försöker efterlikna? Som med mycket annat kan det vara en fördel att ha mer grundläggande förståelse för hur det man arbetar med och försöker efterlikna är uppbyggt. Syftet är att ta reda på om det finns några grundpelare i 3D- grafik som man bör ha i åtanke när man är ute efter att skapa ett visst sorts 3D- material utifrån verkligheten. Materialen som undersöks är trä, sten, metall, hud, hår/fjädrar och tyg. De presenteras i programmet Marmoset Toolbag och idén är att bryta ner dem till de minsta beståndsdelarna som behövs av ett material utan att förlora känslan av det materialet.

Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa. .